Deckarvännerna & Ingrid Hedström

Nu har vi haft författarträff i Sällskapet Deckar-vännerna igen. Denna gång fick vi besök av deckardebutanten Ingrid Hedström. Hon arbetar till vardags som utrikeskrönikör på DN, och skriver om Europa. Hennes bok "Lärarinnan i Villette" har bemötts mycket välvilligt (utom i Expressen tydligen), trots att den ovanligt nog tilldrar sig i Belgien.

Ingrid debuterade också hos oss genom att för första gången prata om sin bok inför en större församling. Det var också en lyckad debutt och vi fick oss till livs en hel del om boken, om Belgien, om författarskapet mm.

Stort tack Ingrid för en trevlig kväll, och jag ser fram emot att höra om Madame Poirot (huvudperson i boken!!!!!) snart igen.

Jag har tidigare skrivit ner några synpunkter och satt betyg på boken. Finns att läsa längst ner på min blogg. Läs gärna boken, vilket man bör göra ganska omsorgsfullt p g a av alla främmande namn. Lätt att tappa bort sig annars.

Tjockis

I dag pep överviktsvarningen i hissen på jobbet.

Jag var ensam där. Kommentarer överflödiga, eller....?

Muller

Det mullrar vid Slussen. Jag jobbar vid Slussen. Även hit upp till 10:e våningen hörs ett ständigt irriterande, huvudvärksskapande brummande. (3 -ande i rad)

Och det är flera år till de är färdiga med det som de inte vet vad det ska bli. Slussen lappas och plåstras om medan politikerna käbblar om hur det ska bli i framtiden.

Och under tiden brummar det.

Vinmässa

Jag och min hustru Lena har varit på vinmässa i Älvsjö. Ett eldorado för vin- och ölälskare. Tack syster Maria för biljetterna.

Lena och Margaretha i Nordic Beverages/Klunks monter

Man köper ett glas för 20 kronor och ett gäng kuponger för 10 kr styck, som var och en berättigar till smakprov på valfritt vin. Man börjar och slutar givetvis med champagne, och däremellan får smaklökarna arbeta med allehanda godsaker.

Lenas kusin med fru, Leif & Anna har en vinagentur som heter Nordic Beverage Co. De hade en monter där den trevliga Margaretha arbetade. Hon har för övrigt en egen agentur som heter Klunk. Det var naturligtvis extra trevligt att prova på "släktvinerna".

Det var inte utan en viss slöhet vi åkte därifån, men med många nya ljuvliga smakintryck. Det fick bli räkor till middag - ingen hade någon större matlagningslust.

Lejonet & Björnen

Uteglass.

På Lejonet & Björnen.

På Medis.

Trekulors bägare.

Kokos, lakrits & ananassorbet.

Mmmmmmmmm!!!!

Vårtecken

Äntligen, äntligen - idag fick jag den första lunchen utomhus. Jag tog Djurgårdsfärjan över till Allmäna Gränd och Restaurant Carl Michael.

Uteserveringen var på plats, och i solen mot väggen var det något så fantastiskt underbart. Värmen var sommarlik - normalt fäller restauranten ner markiserna för att skydda för solen, men inte så här den första riktigt varma dagen. Med nyhetens behag befolkades alla bord snabbt med soldyrkande lunchgäster.

Det gamla trofasta leendet satt som cementerat i mitt ansikte under båtfärden tillbaka till skrivbordet.

Jag ljög, men bara lite

Jag ljög i mitt föregående inlägg när jag skrev att lullade hem med ett belåtet flin i ansiktet.

Flinet fanns där, men jag åkte inte hem. Jag åkte tillbaka till jobbet där Lasse Rydell firade 50 års levnad och varav halva tiden på sitt arbete.....utom nätterna hoppas jag.

Grattis Lasse...

Och jag fick ett kalas till, och det är ju aldrig fel.

Har du provat libanesiskt?

Efter ett lyckat bokslut har vår ekonomiavdelning traditionellt för vana att fira det med en god middag någonstans. Denna gång på den lilla libanesiska krogen Tabbouli på Norra Agnegatan på Kungsholmen.

Vi var väl ett 20-tal som beagav oss dit och blev trevligt bemötta och bjöds på 8 kalla och 8 varma förrätter, och därefter en libanesisk grilltallrik. Allt tillagat med omsorg och med många olika smaker - fantastiskt. Och libanesiskt rödvin tillhör de bästa. Avslutningen blev som i Libananon kaffe och baklava. Baklava är inte min melodi - för sött.

Efter en sådan holmgång för magen rullar man sedan hem med ett belåtet flin på läpparna.

I väntan på nästa rätt

Ätit för mycket eller??
Två förväntansfulla skorpioner

Mätta och belåtna

Back in town

ÅÅH en sådan härlig syn för alla Stockholmare. Vandrar-hemmet Af Chapman är tillbaks på plats vid Skeppsholmen.

Skeppet har undergått en omfattande renovering, men nu är allting tip top igen. Och vi stockholmsflanörer kan känna oss lugna. Den fantastiska vyn från Skeppsbron och från min arbetsplats vid Stadsgården är återställd.

Dagsblomma

På mitt rum finns en jättesor krukväxt. Vad den heter har jag ingen aning om. Växter & blommors namn är något jag inte kan få in i min hjärna.

Ibland blommar denna växt - en blomma i taget. Och den blommar bara i en dag. Stackars blomma. Den är död nu.

Nu blommar det i Kungsan igen

De japanska körsbärsträden i Kungsan är på G igen.

Min syster går dit på morgonen och kontrollerar och fotograferar.
De enda som är vakna då är gatsoparna och tidningsbuden. Men bilderna blir fina.

Iakttaget på stan

Om man har ögonen öppna kan man få se både det ena och det andra när man är ute på stan. Dagens chockerande iakttagelser vid Slussen har varit:

1. Precis som min dotters arbetskamrat Helena skrev på sin blogg för en tid sedan har jag nu också upptäckt den nya sporten. Barnvagnsrally på övergångsställen. Reglerna är enkla; man måste köra vagnen mot röd gubbe. Man måste köra vagnen så fort man orkar springa, gärna kryssa mellan bilarna. Vad ska det bli av dess barn? Och vad har föräldrarna innanför pannan? Barn är dyra och kan inte ersättas!!!!!!!!

2. Övergångsstället vid Slussen där jag arbetar är utrustat med tryckknappar för gående för att få grön gubbe. Eftersom det inte är någon bilkorsning måste man trycka på knappen för att det ska bli grönt. Men alltsom oftast står där 30-40 personer och bara glor, och blir otåliga för att gubben aldrig växlar färg. Och de kan stå länge medan bilarna ilar förbi. (Förutom de som deltar i barnvagnsrallyt naturligtvis) Men ingen trycker på knappen. Varför? Lathet? Dumhet? Förvirrade? Ingen brådska? Tur att det då kommer en besserwisser som jag och räddar sällskapet genom att trycka på knappen.

3. Såg en äldre dam med käpp gå in till tunnelbanan. I den ganska trånga dörren mötte hon sex tonårstjejer, som skulle ut i full fart. Bara en av de sex missade att knuffa till damen. Undrar varför hon missade, närsynt eller? Får man poäng för hur många äldre man kan knuffa på en dag? Stackars dam, hon for som en flipperkula fram och tillbaka.

Så där - nu har jag gnällt av mig lite - tillbaka till arbetet igen - företagets inventering - stenkul.

Snöboll

Var på fotbollsmatchen i Gävle mellan Gefle IF och Djurgården. Det är första gången jag sett att man plogar planen i halvtid. Det blåste snålt, var kallt och framför allt, det snöade ymnigt, mer och mer under matchen.

Den stackars traktorföraren som plogade planen blev bombarderad med snöbollar från Djurgårdsklacken, som också sjöng: "Vad ska traktorn göra nu, vad ska traktorn, vad ska traktorn, vad ska traktorn göra nu?" Det var tur att traktorn hade hytt med glas så att han klarade sig från bomberna. I andra halvlek blev funktionärerna tvungna att skotta linjerna fria från snö, för att spelare och domare skulle veta var planen befann sig under deras fötter. Dessutom - vit boll på snö - hur smart är det?

Jag var där med en av mina döttrar, Terese och två Gävlebor, min frus svåger Hannu och hans son Isak, som jag alltså är morbror till. Som sagt, alla med självaktning borde ha en morbror Nisse.Efter matchen bjöd Hannu på Irish Coffee - perfekt efter en vindpinad, köldskadad match. De goda vann med 2-1.

13 tröjor

Igår spelade vår dartklubb SSDC sista seriematchen i Stockholmsserien. Seriesegern var redan klar så vi kunde kosta på oss att spela med maximala 12 spelare. Normalt spelar man med 6 st, som spelar varsin singel och dubbel. Nu spelade vi med 6 singelspelare, och 6 andra spelade i de 3 dubblarna.

Dessutom var vi iklädda 13 olika SSDC-tröjor, gamla som nya. Vi har väl samlat på oss ett 40-tal genom åren. Lite fest, lite skumpa, lite fira, lite skoj. Matchen!! - den vann vi med 6-4. Speciellt imponerade farbror Christer Pilblad, som hade dammat av sina pilar, och spelade som i fornstora dagar. Trippel efter trippel. Själv "slapp" jag vara med - 13:e man. Så dammet ligger kvar på mina verktyg.

Stående från vänster: Markus Korhonen, Seved Rosén, Anders Juselius, Kenneth Högwall, Peter Wahlsten, Richard Hagel, Joakim Öberg, Nisse Scherman, Torbjörn Dahlgren, Christer Pilblad. På knä: Tommy Pilblad, Andrée Bomander, Daniel von Essen.

Stockholms Stadion

Stockholms Olympiastadion är en världens vackraste platser, speciellt när Djurgården spelar fotboll. Och nu har det börjat.....och kommer att hålla på till en bit in i november. Långsam njutning!!

Leah hälsar

Jag har fått post. Från lilla Leah. När hon föddes kunde jag inte motstå en liten rosa DIFbody som jag skickade till henne i Norge. Mamma är djurgårdare och Leah är fortfarande lika söt.

En kalashelg till

Kalasen efterträder varandra nu i helg efter helg. Denna helg har också innehålit en massa firande, ätande och drickande. Vilohemmet nästa kanske.


Aina 76 år.

I fredags fyllde min fina svärmor 76 år med massor av gratulanter. Min fru med svägerskor hade svängt ihop några laxpuddingar som lätt slank ner, åtföljda av ett gott vitt vin.

Och i lördags efter den allsvenska fotbollspremiären blev det ett minikalas hos en av våra grannar, Säde. Mer smarrigt vitt vin till en fantastisk musselsoppa. Och så lite ost naturligtvis.

På söndagen blev det dags att dela ut några födelsedagspresenter i efterskott. Vi brukar rätt ofta ge bort teaterbiljetter i present. Hustruns morbror Nisse och moster Anne-Marie med respektive var bjudna på Stadsteatern och det fantastiska stycket Arsenik och gamla spetsar. Huvudrollerna spelas av Meta Velander (drygt 80 år) och Yvonne Lombard (knappt 80 år), de är verkligen sevärda. Lägg därtill Kjell, Bergqvist, Sven Wollter och Vanna Rosenborg i högform så förstår ni att vi hade trevligt till denna roande bagatell.

Nu blir man ju hungrig av teater. Därför hade Lenas syster under tiden lagat Paella, efter Lenas recept och min idé. Perfekt arbetsfördelning. Därtill ännu mer av det goda vita vinet.

Som sagt, vilohemmet nästa!!

Seriesegrare

Igår vann vi Stockholmsserien i dart. Vi låg 1 poäng före tvåan, Steel Tons, och besegrade dem med 6-3. I Steel Tons spelar bl a bröderna Caris, Tomas & Magnus. Jag har varit barnvakt åt dem. Och Tomas har varit barnvakt åt mina barn. Hur stor är världen egentligen?

Stockholmsserien är minst lika svår att vinna som Riksserien, vilken vi vann för ett tag sedan. Tyvärr innebär inte serieseger att man är mästare. Det blir ett slutspel också. Vi har tagit för vana de senaste åren att förlora i finalen. Det ska bli ändring på det nu!!

Deckarvännerna & Ritta Jacobsson

I går afton var det författarträff med Deckarvännerna igen. På besök hade vi den trevliga Ritta Jacobsson. Tyvärr satte vi rekord i få deltagare. Det konstiga är att jag sitter där och skäms för att vi inte är fler. Det är ju inte dom som är där som ska skämmas, det är ju soffliggarna. Vi hade trevligt i alla fall, och våran Bengt passade på att fylla 75 år. Han är en fin människa.

Bengt, en pigg 75:a.

En fin fyrklöver, Ritta, Jag, Silvia & Carl-Gustaf