Av Varg Gyllander
Massolit Förlag 2014
ISBN 9789187747007, Inbunden, 393 sidor
Presschefen på Stockholmspolisen Varg Gyllander skriver kriminalromaner. Det borde borga för en korrekt beskrivning av polisarbetet, och det gör det förmodligen också. Men Varg faller inte i fällan, han detaljbeskriver inte det i många stycken rutinbetonade och enformiga utredningsarbetet. Han förmår tack och lov att dramatisera det tråkiga till att bli rätt så underhållande.
Jag tror säkert han hämtar sin inspiration, sina idéer, från befintliga och kända fall, men det är ganska irrelevant. Varg Gyllander skriver underhållningsböcker och det gör han bra. Om man vill ha en stunds spänning, en stunds problemlösning då är det inte fel att plocka fram en bok av denne författare.
Han faller dock i en del klyschfällor. Min lärare på en skrivarkurs, Magister Mord, lärde mig att man aldrig skulle skriva att någon vaknade med ett ryck. Varg har i den här boken lyckats med att få två olika personer, vid två olika tillfällen, att vakna på det sättet. Han hade antagligen inte samma lärare.
Författarens huvudpersoner är kriminaltekniker, Pia Levin och Ulf Holtz. Det är ju inte helt ovanligt i utländsk litteratur, men i Sverige känns Varg Gyllanders val fräscht och ganska unikt. Författaren hemfaller dock inte åt oändliga tekniska beskrivningar, vilket är lätt gjort inom det området. Den utredande polisen heter annars Axel Roos. En homage till rockbandet Guns ’n’ Roses kanske?
En nioårig flicka blir kidnappad på Skansen. Poliserna har spår att gå efter, men de tycks inte leda dem närmare flickan. De fastnar i byråkratiska säkerhetspolitiska frågor och har svårt att komma närmare gåtans lösning.
Det här är enligt författaren den avslutande boken i serien om de två kriminalteknikerna. Vad händer sedan? Med dem? Det får vi antagligen inte veta. Men vad händer med Vargs författarskap? En ny serie? En ny stil? Eller bara presschef framöver? Eller en ny karriär?
Betyg: 3 tomteluvor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar