söndag 7 juni 2015

Kristina Ohlsson: Lotus blues & Mios blues - Bokomdömen

Lotus blues
Mios blues
Av Kristina Ohlsson
Piratförlaget 2014 & 2015
ISBN 9789164204370, Inbunden, 435 sidor
ISBN 9789164204486, Inbunden, 390 sidor
Jag väljer att skriva omdömen om dess både böcker samtidigt eftersom de i alla högsta grad är en enda sammanhållen historia. Det går antagligen att läsa Mios blues utan att ha läst den första delen, eftersom det finns ett sammandrag i bokens början. Det är ändå inget jag kan rekommendera, mycket av både intrig och personernas utveckling och bevekelsegrunder kommer då att gå förlorade.

Kristna Ohlsson har en historia att berätta. En originell och fyndig sådan. Hon har verkligen låtit fantasin breda ut sig i dessa båda böcker. Handlingsförloppet tar hela tiden nya riktningar. När man minst anar det visar det sig att allt man trott blir omkullkastat och intrigen leds in på nya spår.

Boken börjar som en Raymond Chandler-deckare i hårdkokt stil. Men privatdetektiven Philip Marlowe är utbytt mot den cyniske advokaten Martin Benner. Han ska egentligen ha sommar ledigt men tar motvilligt emot en klient med sina fötter placerade på skrivbordet. Han orkar helt enkelt inte ta ned dem.

Klienten vill ha hjälp att rentvå en kvinna som erkänt fem mord. Hennes seriemördarnamn har i tidningarna blivit Sara Texas och dåden har begåtts både i USA och i Sverige. Problemet för Martin Benner är att hon har rymt och begått självmord. Dessutom har hennes lille son Mio försvunnit.

Den ganska otrevlige advokaten lovar inget, men blir naturligtvis indragen i fallet. Ett fall som hela tiden gör oanade vändningar. Martin Benners eget liv hotas och hans levnadshistoria blandas med Sara Texas på ett sätt man aldrig kan gissa i förväg. Han tar hjälp av en kollega, tillika älskarinna, Lucy. Hon blir oupphörligen sviken av honom, men stannar ändå motvilligt vid hans sida.

Martin Benner är färgad, han är sexmissbrukare, han har ganska många otrevliga sidor. Men allteftersom han blir mer och mer ansatt av sökandet efter sanningen och efter Mio mjuknar han och börjar närma sig mänsklig.

Det finns ett fantastiskt driv i berättelsen. Det är oupphörligt spännande utan att det för den delen är speciellt våldsamt. Kristina Ohlsson berättar sin historia rappt och underhållande, och befäster sin position som en av våra absolut skickligaste författare. Dessutom är hon produktiv. En kriminalroman och en ungdomsbok (mycket läsvärda även de) om året är imponerande. I alla fall när, som i hennes fall, det inte ges avkall på kvalitén.

Betyg: 4 tomteluvor


Foto: Thron Ullberg



Inga kommentarer:

Veckans Tio i Topplåt 1127

Freddy Weller: Games People Play In på listan 16 augusti 1969 Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 8