söndag 20 december 2015

Thomas Engström: Norr om paradiset - Bokomdöme

Norr om paradiset
Av Thomas Engström
Albert Bonniers Förlag 2015
ISBN 9789100151027, Inbunden, 301 sidor
Thomas Engström har blivit mycket prisad för sina två första böcker i ”Väderstrecksserien”. Väster om friheten (mitt omdöme) fick Svenska Deckarakademins debutantpris 2013, och förra året nominerades Söder om helvetet (mitt omdöme) till Årets Bästa Deckare. Nu kommer den tredje delen och då med Norr i titeln. Det återstår med anda ord Öster, som jag och många med mig ser fram emot. Att det då kommer att vara fokus på Europa igen kanske man kan gissa sig till, allra helst som författaren nu är bosatt i Tbilisi.

Engströms huvudperson heter Ludwig Licht. Han är en f d Stasiagent, eller var det kanske dubbelagent? Det är mycket som är mystiskt kring Ludwig. Numera är han en mycket motvillig problemlösare, oftast anlitad av CIA eller suspekta underavdelningar till den organisationen. Han har efter äventyren i Pennsylvania i förra boken bosatt sig i Florida och köpt sig en ny krog, en riktig förlustaffär. Man han bryr sig som vanligt inte så mycket, bara han får droga och supa och lalla runt i största allmänhet på sitt eget cyniska sätt. Ludwig är en tämligen osympatisk antihjälte, men allt som oftast glimtar det fram ett gott hjärta.

I Miami exploderar ett par bilbomber. Offren är några ledare från den exilkubanska anti-Castrorörelsen. Ludwig blir kontaktad av sin gamle chef GT, som jobbar åt ett säkerhetsföretag med nära kopplingar till CIA. Egentligen mot sin vilja låter Ludwig sig övertalas att bli en del av utredningen. En utredning som spretar åt olika håll och har många historiska bottnar. Att skriva om Cuba inbjuder till det. Alla väntar på att Fidel Castro ska försvinna från makten, och kapplöpningen om makten är rå, brutal och inga medel skys.

Den här tredje boken är förvisso spännande och händelsefylld, men håller ändå ett något lägre tempo än den föregående. På gott och ont. Ludwig Licht är fortfarande en komplex figur, svår att förstå sig på. Som läsare kan man bara hatälska honom, men mest älska ändå. Han är grundligt och målande gestaltad, liksom bokens övriga personer. För att inte tala om miljöerna. Thomas Engström har en fantastisk förmåga att göra karaktärer och scenerier levande, att få mig som läsare att sitta med som en fluga på väggen.

Författaren har beskrivit som en ny Jan Guillou, men det är orättvist. Thomas Engström är en så mycket skickligare författare. Jag tycker att en jämförelse med John Le Carré är mer på sin plats.

Trots att jag i grunden är ganska världspolitiskt ointresserad kan författaren få mig med i intrigens slingerbultar. Och jag har aldrig tråkigt. Det blir tack vare det emellanåt poetiska och uppkäftiga språket ständigt en levande historia där de små eleganta humorstråken bara gör det ännu mer läsvärt.


Nästa bok ska heta Öster om undergången. Sedan är väderstrecken slut om man inte börjar laborera med nordväst, sydsydost o s v. Jag kan knappt tåla mig till nästa bok. Thomas Engström tillhör de svenska spänningsförfattare jag inte kan tröttna på.

Betyg: 4 tomteluvor

Foto: Mathias Blom

Inga kommentarer:

Veckans Tio i Topplåt 1127

Freddy Weller: Games People Play In på listan 16 augusti 1969 Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 8