Husdjuret
Av Camilla Grebe
Wahlström & Widstrand, 2017
ISBN 9789146233602, Inbunden, 495 sidor
Camilla Grebe har mest gjort sig känd för sina böcker
tillsammans med andra författare. Psykologiska spänningsromaner med sin syster
Åsa Träff och internationella thrillers med Paul Leander-Engström. För två år
sedan blev debut på egen hand, Älskaren
från huvudkontoret. (mitt omdöme) Från att i par ha givit ut väldigt bra kriminalromaner,
blev det nu ännu bättre.
Med årets bok, Husdjuret,
tar författaren ytterligare ett steg. Med ett fint och ömsint språk
berättar hon en spännande historia från en avfolkningsbygd. Om Ormberg i
Södermanland kan man egentligen bara säga – det är mycket gott om saker man
inte kan göra. Allt har lagts ner och de flesta människor har flytt byn.
Polisen Malin, som är född där, återvänder för att
tillsammans med en grupp poliser gräva i ett cold case. Hon har själv som barn
varit med om att hitta ett skelett i skogen, resterna av ett barn. Barnet har förmodligen
blivit mördat och är ännu inte identifierat.
Två av poliserna råkar illa ut, en av dem försvinner.
Gruppen får på det viset ännu ett fall att ta hand om, hitta kollegan. Det
visar sig vara svårare än de trott.
Bokens kapitel är skrivna ur tre personers perspektiv. Polisen
Malin, som även får konfronteras med sin barndom, sitt stundande bröllop och
sin mamma som bor kvar i Ormberg. Profileraren Hanne som har problem av mer
personlig art och dessutom tonåringen Jake som bor i byn med sin försupne far
och sin syster. Han bär dessutom på en hemlighet som han för allt i världen inte
vill avslöja för någon.
Att beskriva handlingen och att närma sig upplösningen via
dessa tre ingångar är genialiskt och förtätar dramatiken. Hannes dagbok får vi
också läsa, bit för bit. Bara den är en rysare i sig och innehåller också en
stor hemlighet.
Gestaltningarna av dessa tre och en handfull andra centrala
karaktärer i boken är mästerliga. Camilla Grebe fångar in dem och ger dem
särdrag som verkligen ökar läsnjutningen och intresset. Likaså lyckas hon
fenomenalt med beskrivningen av denna ödebygd, där bara de vill bo som har bott
där länge och har rotat sig. De drömmer om en ny storhetstid för Ormberg. Det
mest livaktiga nu är flyktingförläggningen som av någon anledning har placerats
där ute i ingenstans. Den skapar mer motsättningar än gemenskap, samtidigt som
den lokala befolkningen i alla lägen ser mest till de sina.
Camilla Grebes förra bok var inte starten på en serie, även om karaktären Hanne finns med där också. Det
hoppas jag att inte heller denna blir. Förhoppningsvis kommer hon att fortsätta
med ”stand-alone” böcker. Det gör hon så nedrans bra.
Betyg: 5 tomteluvor
Foto: Anna-Lena Ahlström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar